ÅKA OCH KLARA VASALOPPET – UTRUSTNING OCH PRAKTISKA RÅD

VAD KRÄVS FÖR ATT KLARA VASALOPPET?

Då många av förstagångsdeltagarna inte är vana vid att köra denna långa distans på längdskidor så behövs det många och långa träningspass. Kroppen behöver tid för att hinna bygga upp sig för utmaningen, så all tid måste användas.

Lämpligast är att börja med rullskidträning redan när man anmält sig och sedan försöka att komma ut på snö så fort som möjligt till vintern.

Träna så mycket som du bara kan på snö om det är ditt första långlopp. Viktigt att träna på under snöträning: Diagonalåkning, saxning och nedförsbackar.

För att klara Vasaloppet är följande träning ett bra upplägg: 1 st styrkepass/vecka, 1 st teknikpass/vecka och 1 st intervallpass/vecka. Självklart är det bra att köra ännu fler pass per vecka, om man hinner.

VILKEN UTRUSTNING BEHÖVER DU FÖR ATT KÖRA DITT FÖRSTA VASALOPP, ÖPPET SPÅR, HALVVASA, TJEJVASA ELLER KORTVASA? ETT BRA UTRUSTNINGSPAKET BESTÅR AV FÖLJANDE:

Rullskidor

Ett par bra rullskidor som både är stabila och har komfort, dvs bra vibrationsdämpning. Detta för att de inte ska vibrera för mycket när du kör på sämre asfalt på dina långturer, träningen ska vara så behaglig som möjligt får då blir det fler träningspass.

Satsa gärna på rullmotstånd 2 (normalrull som är "stakvänligt") och komplettera med ett par extra hjul som är lite trögare, förslagsvis rullmotstånd 4 (genom att byta ut ett par av 2:orna till ett par trögare hjul får du ett trögare rull som ger dig möjlighet att att träna diagonalåkning).

Hjulen bör ha en diameter på minst 70 mm, då stor del av höst- och vinterträningen kommer att ske på grusade cykelbanor, och dessa är mindre stenkänsliga.

Pjäxor

Bland skidpjäxorna finns det speciella modeller för klassisk stil och för skate/fristil, samt en kombination av de båda som kallas kombipjäxor. Kombipjäxan har det högre och stabilare skaftet från skatepjäxa tillsammans med den klassiska pjäxans mjuka sula, för att man enkelt kan trycka ner längdskidan i snön. En fantastiskt bra pjäxa för rullskidåkning, då den ger betydligt mer stabilitet än den klassiska pjäxan. Sen, med tanke på alla de åkare som kommer att köra upp längdspåren framför dig i Vasaloppet, så ger den även bättre stabilitet när längdspåren börjar bli dåliga och nedförsbackarna är uppkörda.

Bindning till rullskidorna

En bindning som passar pjäxorna och som inte har för många rörliga delar. Rullskidorna drar upp mycket smuts och rörlig mekanik kan börja kärva.

Rullskidstavar

Till rullskidorna behöver man absolut inte de bästa stavarna. Det finns t.o.m. en fördelar med att ha billigare stavar i början:

• De billigare stavarna är mjukare och sviktar lite när man slår ner dem i asfalten. Detta blir en dämpande effekt för din armbåge och axel när den hårda stöten försvinner i staven och inte går in i armen.
• Stavar är en förbrukningsvara.  Det alltid finns en risk att vinden tar tag i staven och man kör på den.

Till vintern kan man byta ut asfaltsspetsarna till snötrugor och på så sätt använda samma stavar på snön.

Hjälm

Använd alltid hjälm när du kör rullskidor. Även om det finns speciella rullskidhjälmar så går bra med en cykelhjälm. 

Handskar

För att undvika blåsor i händerna rekommenderas rullskidhandskar. Dessa är ochså en trygghet vid ett eventuellt fall, då de skyddar händerna. Det finns allt från tunna sommarhandskar till varma vinterhandskar. 

Diamantbryne

Asfaltsspetsarna på rullskidstavarna måste slipas då och då. På sommaren när asfalten är varm behövs det runt var 4:e mil och på vinterna när asfalten är hård typ vid varannan mil. Diamantbrynet är en liten fil som med några filtag spetsar till den härdade metallspetsen igen.

Längdskidor

Så fort man får tillgång till snö så är det viktigt att komma ut på längdskidorna och träna på att hitta fästet. Rullskidorna har ett mekaniskt fäste som gör att de inte rullar bakåt, medan längdskidans spann måste tryckas ned för att fästvallan ska få fäste i snön.

För att göra det enkelt så rekommenderar vi längdskidor med skin. Skin är typ stighudar som sitter mitt under skidan och ersätter allt jobb med att lägga fästvallan. Dessa skidor brukar kallas vallningsfria, men viktigt är att det bara är fästet som är vallningsfritt. Glidytorna kan vallas med glidvalla precis som vanligt.

Med skin-skidor som kommer du lätt ut på snön och kan träna och lära känna dina skidor.

Skinnet fungerar bäst efter några mils åkning, så försök att komma ut på några pass innan det är dags att ställa dig på startlinjen.

Bindning till längdskidorna

Till skin-längdskidorna rekommenderar vi att man har en flyttbar bindning. Behöver du mer fäste så flyttar du fram bindningen och motsatt om du vill prioritera glidet.

Ev vinterstavar

Längdstavarna för snö har inte samma behov av dämpning som rullskidstaven utan den kan vara styvare. Med en styvare stav får du även med dig mer fart vid varje stavtag, vilket är en fördel. Så framåt vintern bör du överväga hur mycket dina rullskidstavar har varit med om och om du även ska ha ett par längdskidstavar.

Glidvalla

Det finns tre strategier angående glidvallan:

• Valla själv (det finns enkla och bra glidvallor på marknaden)
• Lämna in för vallning innan Vasaloppsstarten

Om du vallar själv så bör du titta på racing-valla. Det finns som sagt bra snabbvallor: Vallan värms på, får ligga i fem minuter och ytan bortas sedan blank med nylonborsten.

Om du tänker lämna in skidorna för vallning innan start så behöver du bara lite billigare träningsvallaoch en nylonborste under tiden du tränar själv.

UTSTAKATMÅL (TM)

Mer information hittar ni i UtstakatMål (TM), vårt unika informationspaket, som ni finner via denna länk